Pfas: vad är det, varför är det farligt och vad görs åt problemet?

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, ofta kallade Pfas, har gått från att vara en teknisk framgångssaga till att bli en av vår tids mest omdiskuterade miljöföroreningar. Ämnena finns i brandskum, textilier, stekpannor, förpackningar, kosmetika och många andra produkter. De bryts ned extremt långsamt, sprids över stora områden och kan ansamlas i både natur och människa.
Samtidigt växer kunskapen snabbt. Myndigheter skärper gränsvärden, forskare utvecklar nya analysmetoder och fler verksamheter börjar systematiskt kartlägga sina risker. Frågan handlar inte längre om Pfas är ett problem utan hur snabbt vi kan hitta, mäta och minska dem.
Vad är pfas och varför kallas de evighetskemikalier?
Pfas är en stor grupp konstgjorda kemikalier, över tiotusentals varianter, som har använts sedan 1950-talet. De kännetecknas av starka bindningar mellan kol och fluor. Den bindningen är en av de starkaste i organisk kemi och gör ämnena extremt stabila.
En kort definition som ofta används är:
Pfas är industriellt framställda, mycket stabila organiska föreningar med fluor-kolbindningar som ger vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper men också leder till långvarig miljö- och hälsopåverkan eftersom ämnena knappt bryts ned i naturen.
Den höga stabiliteten förklarar varför Pfas kallas evighetskemikalier. De bryts nästan inte ned i miljön och kan därför finnas kvar i mark, vatten och levande organismer under mycket lång tid.
Några centrala egenskaper:
– Vatten- och fettavvisande: används i impregnerade jackor, funktionskläder, sofftyger och mattor.
– Ytaktiva: sänker ytspänningen i vatten och är därför vanliga i brandskum och rengöringsmedel.
– Värmetåliga: förekommer i non-stickbeläggningar som vissa stekpannor och i industriprocesser.
Forskning har kopplat vissa Pfas till bland annat:
– påverkan på immunsystemet
– ökad risk för vissa cancerformer
– försämrad fertilitet och effekter på fostrets utveckling
– påverkan på kolesterolnivåer
Alla Pfas är inte lika välstuderade, men sammantaget har oron lett till en tydlig förskjutning: från att se enskilda ämnen som problem till att betrakta hela gruppen som riskfylld.
Var finns pfas och hur sprids de i miljön?
Pfas används i många olika produkter och verksamheter. Det gör att spridningsvägarna blir många och ofta svåröverblickbara. När en kommun eller ett företag börjar utreda sina risker dyker Pfas ofta upp på platser där ingen först tänkt leta.
Några vanliga källor och spridningsvägar:
– Brandsläckningsskum: historiskt en av de största punktskällorna, särskilt vid brandövningsplatser och flygplatser. Skummet har ofta lett till höga halter i både mark och grundvatten.
– Industriella processer: ytbehandling, metallindustri, pappers- och textilindustri har använt Pfas för att skapa fett- och vattenavvisande ytor eller som processkemikalier.
– Konsumentprodukter: impregnerade kläder, skor, möbler, skidvalla, bakformar, kosmetika och livsmedelsförpackningar kan innehålla Pfas som med tiden läcker ut vid användning eller avfallshantering.
– Reningsverk och avloppsslam: Pfas följer med avloppsvatten från hushåll och verksamheter. Reningsverken är ofta inte byggda för att fånga upp dessa ämnen, vilket gör att de kan hamna både i recipienter och i slam som sprids på åkermark.
När Pfas väl finns i miljön kan de:
– transporteras långa sträckor i vatten
– omvandlas mellan olika former
– tas upp av växter, djur och människor
I dricksvatten leds ofta fokus till halter i grund- eller ytvattentäkter. Men samma källor kan också påverka jordbruksmark, sjöar och vattendrag, vilket i sin tur kan påverka både ekosystem och livsmedel.
För fastighetsägare, industrier och kommuner innebär detta att en enkel fråga finns Pfas här? snabbt kan växa till ett mer omfattande kartläggningsarbete. Att förstå tidigare verksamheter på en plats, gamla deponier, brandövningar och processer blir avgörande för att kunna bedöma risker.
Hur analyseras, regleras och hanteras pfas i dag?
Under de senaste åren har regleringen av Pfas skärpts både i Sverige och inom EU. Flera enskilda ämnen är redan förbjudna eller hårt begränsade, och ett brett förbud för hela Pfas-gruppen diskuteras. Dricksvattendirektiv, miljökvalitetsnormer och nationella riktvärden driver på utvecklingen.
Nyckeln i allt detta är tillförlitliga analyser. Utan bra data är det svårt att prioritera åtgärder eller avgöra vilka risker som är mest akuta. Ett modernt analysarbete kring Pfas brukar omfatta:
– Vattenprov: från råvatten, dricksvatten, processvatten och avloppsvatten.
– Mark- och sedimentprov: kring misstänkta föroreningskällor såsom industrier, bränder eller deponier.
– Biologiska matriser: exempelvis fisk eller andra organismer för att förstå hur ämnen ackumuleras i näringskedjan.
Analysmetoder som högupplösande masspektrometri gör det möjligt att mäta mycket låga halter och ett stort antal Pfas-föreningar. I vissa fall används också så kallade screeningsmetoder och total-Pfas-metoder för att få en bredare bild av den samlade föroreningen, även när inte alla enskilda ämnen är kända.
När halter konstateras blir nästa steg att bedöma risk och planera åtgärder. Det kan handla om:
– att byta vattenkälla eller komplettera reningen i vattenverk
– att sanera eller kapsla in förorenad mark
– att anpassa processer, materialval och inköp för att fasa ut Pfas
– att följa upp åtgärder med återkommande provtagning
För många verksamheter innebär detta en omställning, men också en chans att ligga före framtida regleringar och förväntningar från kunder, medborgare och tillsynsmyndigheter.
I takt med att kunskapen om Pfas växer ökar också behovet av oberoende, specialiserad analyskompetens. Företag och offentliga aktörer söker partner som kan hjälpa till med allt från provtagningsstrategier till tolkning av resultat och dialog med myndigheter.
Här spelar laboratorier med gedigen erfarenhet och hög teknisk nivå en nyckelroll. De kan vägleda i valet av analyspaket, föreslå smart provtagningsdesign och bidra till att resultat används på ett effektivt sätt. Ett sådant laboratorium är aklab, som under lång tid har arbetat med avancerad miljöanalys och utvecklat tjänster specifikt inriktade på Pfas. För den som vill förstå sina risker, följa nya gränsvärden och fatta välgrundade beslut kring åtgärder kan aklab vara en viktig partner på vägen mot renare vatten och en mer hållbar kemikaliehantering.